Aj,

det gör ONT. I min arm. Jag rödfärgar nämligen vårt uthus. Varje stund som blir över står jag just nu på en stege. Är tacksam för varje dag det är mildgrader. Rödfärg går bra att måla så länge dygnstemperaturen är över 5 plusgrader. Tur att inte vintern kommit än till vår del av Värmland.

Vi håller på med ett ganska stort arbete. Vi rustar upp vår lada/uthus eller "överloppsbyggnad", som det heter på fint länsstyrelse-språk. Man kan nämligen söka bidrag för att renovera "överloppsbyggnader". Det har vi gjort, och även om vårt uthus INTE har en timmerstomme från 1800-talet, så ansåg vår Länsstyrelse, att vår 30-tals-egnahems-lada var "bevarandevärt"... Under 30-talet byggdes många sk. "Egnahem" eller "Per-Albin-ställen". Se gärna bloggens första inlägg från 2008. Man styckade av en mindre del mark (ofta ca 5 hektar) från någon större egendom (I vårt fall från kyrkans mark), byggde ett boningshus, en ladugård för några kor, en vedbod, och så fanns det lite mark för bete. Ofta renoveras boningshusen, medan ladugårdarna kanske förfaller. Men alla hus i en gårdsmiljö är viktiga för att bevara hur det en gång såg ut. Vi har lagt ned mycket energi på boningshuset, och ladugården blev lite eftersatt... Men så hörde vi talas om att man kan söka bidrag från länsstyrelsen för just "överloppsbyggnader". Hör med din Länsstyrelse om det låter intressant! Bidraget är en engångssumma, och den täcker verkligen inte allt material, och arbete. Vi gör mycket arbete själva och har tagit ned lite granar på vår mark som vi sågat till virke.

Länsstyrelsen kommer och gör en "besiktning". Då får man en "Handlingsplan" gjord just för ditt projekt. En skadeanalys, samt en prioriteringsordning, dels en kortsiktig, som ska åtgärdas inom 1 år, samt en mer långsiktig som bör åtgärdas inom 5 år. Det var jätteintressant att läsa om just vårt uthus, och hur vi skulle rädda det på bästa sätt!:) Vi har knackat ned all puts som satt lös på ladugårdsdelen. Tyvärr var inte bruket rent kalk-bruk, utan en cement-kalk-blandning, sk kc-bruk. Cementen gör att putsen blir lite för stark, och då blir det sådana här sprickor när huset "rör" på sig. Det skulle förstås "lagas med lika", så det blev ett kc-bruk. Här tog vi hjälp av en mycket skicklig murare.

All puts nedknackad.

Lagningar utförda. Jag har också skrapat färg från fönstren. Fram kom de underliggande färglagren. Det visar sig att fönsterbågen varit ganska mörkt blå, och själva fönsteromfattningen ljust grön. Nästan exakt den nyans som vi använt på fönstren i boningshuset!:)

Jag tänker att i den här ladugården bodde nog glada kor. De hade nog den färggladaste ladugården i byn! Fortsättning följer.

Rutor!

Vissa projekt minns man för att de är jobbigare än andra. Nu har det gått några veckor, så jag har nästan hunnit glömma att jag SVURIT på att ALDRIG någonsin komma på den befängda idén att måla ett golv rutigt igen.

Men innan jag visste HUR jobbigt det var tyckte jag det var en bra idè att måla mitt hatobjekt i köket: laminatgolvet, "klickgolv i falsk bok-look". Såg faktiskt för flera år sedan ett laminatgolv målat i linoljefärg. Och tänkte att det måste jag prova. För egentligen vill vi nog lägga in ett trägolv. Ett riktigt. Och gärna ett gammalt trägolv. Men tills den stunden kommer...

Golvet var ganska slitet, så färgen fäste väldigt bra. Ytan var inte längre så "glatt", om ni förstår. Jag tvättade golvet med målartvätt och slipade ytan MYCKET lätt. Målade sedan två lager med grå linoljefärg, NCS: 2502-Y. Sedan drog jag blyertsstreck i rutor med ett långt vattenpass som linjal. "Plankorna" i laminatgolvet fick bestämma rutornas storlek. DÅ började det mycket tidsödande arbetet att med pensel fylla i varje ruta med den ljusare grå (lika som de första strykningarna), och den mörkare rutan i ca 40% grön umbra (blir en lite mörkare varmgrå nyans)Jag använde inte maskeringstejp. Följde blyertstrecket med penseln. Det blir mer "levande" då (eller inte PERFEKT!)

Det tog LÅÅÅNG tid. Ett tag funderade jag på om inte det vore väldigt snyggt med ett kök med bara HALVA golvet rutigt... Man måste skicka bort familjen också, för varje lager måste ju torka 1-2 dygn. Jag valde två för att vara på den säkra sidan. På golvet var det inte problem med torktiden. Värre var det med bänkskivorna som jag målade med oxidsvart linoljefärg. Bänkskivorna var inte lika slitna, så där var det svårare att få färgen att "fästa", och torka...

Till slut måste ju familjen komma hem igen. Och då var i allafall golvet torrt! Tröskeln till köket är målad i kulören 100% grön umbra. Jag gillar verkligen den färgskalan man får av att blanda grön umbra i olika styrkor. Förr var ofta trösklarna målade mörkt i ett "obrutet" pigment.

Andra rutor som också kom in i köket är det nya överdraget till den engelskt röda, slitna kökssoffan. Tyget är "Medevi-rutan" från Move, i 100% linne.
Hela känslan i köket blev helt annorlunda. Ljusare. Och ljudet! Jag gillar inte ljudet när man går över ett halkigt laminatgolv. Nu känns det ungefär som att gå på ett linoleumgolv! Går gärna barfota nu. MEN vad skitigt ett ljust golv blir! Ångrar att jag inte valde en ännu mörkare nyans på den ljusa rutan. HUR gör folk med VITA golv!!! Mannen påstår att det nog var lika skitigt förut. Måste varit "fusk-bokens" förtjänst då, att inte lorten syntes...

Frukosthörnan

Bloggerskan "Miss Universum" formulerade det så bra; "Jag bloggar för att bli påmind om tjusningen med att bo på landet..." (Obs, fritt ur mitt minne, hon kanske sa det mkt bättre, men andemeningen hoppas jag är korrekt...) Så är det. Som en liten dagbok över det sköna runt omkring. Som är svårt att alltid SE och uppskatta "till vardags".

Önskar jag visat er vad underbar den här björkhagen var i våras, när vitsipporna täckte hela marken. Lika underbar är den nu, smörblommorna vippar lite och korna har kommit hem från vintervistet.
This is Mumford! A calf, named after good friends in England...
Och detta kan jag sitta och se på från frukosthörnan, till vänster om entrén. Utefrukostar är bäst! Och just nu visar sig Värmland från sin soliga sida.


Här lade vi skiffer och sådde gräs emellan. Vi har fler (och fulare!) markbeläggningar i trädgården. Stenplattor har vi också, men de känns mer "stadsville-aktiga". Praktiskt att bara klippa gräset mellan skifferplattorna med gräsklipparen.

Snart sommarlov, och kanske mer tid till blogg...

Trä eller MDF?

En del bloggar blir snabbt poulära för att de uppdateras så ofta! Nää, den här bloggen blir aldrig en sådan...

Ni ser väl "Arga snickaren"??? Förnedrings-TV när den är som bäst, eller? Jag börjar i allafall skriva "to-do-listor" när jag sett ett program:) Fast ibland tar det TID innan listorna betas av... Jag skrev ju en lista inför förra sommaren, och en hel del har faktiskt betats av. Som att Lillebror och Mellanbror också fått varsitt rum. De tre bröderna har ju länge delat ett stort rum . I somras så satte vi upp en vägg bestående av 4 garderober och två Billy-bokhyllor.

Jag skulle så gärna välja platsbyggt och helt i trä. I den bästa av "byggnadsvårdsvärldar"! MDF och laminat är inte helt i linje med att bevara ett gammalt hus "Själ", eller? Nåja, jag tycker att trä helt enkelt är så mycket roligare och snyggare som material, men ibland får man kompromissa... Vi är inga proffs, och att platsbygga garderober i trä själva kändes oöverstigligt just då, och att beställa på ett snickeri blev helt enkelt för dyrt! Därför ser jag mig själv styra bilen till det Stora Varuhuset och inhandlar 4 stycken PAX-garderober (i äkta laminat!!!)
IKEAS Billybokhyllor fanns redan. Vi började mellan fönstren. Den snälle snickaren, (=Far) reglade träreglar kring Billybokhyllorna, så de skulle bli inbyggda och ställde sedan garderoberna bredvid. Två med dörrarna åt ena hållet och två med dörrarna åt andra hållet. Sedan satte vi pärlspont på sidor och upp till taket.

Jag får ibland frågor om det går att måla med linoljefärg på laminat. Det går alldeles utmärkt. Både linoljefärg och äggoljetempera har god vidhäftning vid de flesta material. Det klart, färgen kan ju inte TRÄNGA in i underlaget som med trä. Men jag tycker genast att ytan blir mer "levande". Här har vi målat in garderobens sockel i samma linoljefärg som golvsockeln. Garderobsdörren är målad i ränder med oxidsvart äggoljetempera.

Från andra hållet är garderoben helt inbyggd. Kanske vi här sätter en tapet på dörrarna för att få bort "laminat-känslan".

Det mest byggnadsvårdsmässiga med detta bygge är väl att det iallafall är reversibelt, dvs, vi kan enkelt ta bort det om nu mannen och jag en dag skulle vilja ha ett stort rum igen, för Biljardbordet(?), eller kanske Discokulor i takbjälkarna..., vem vet?

Ulligt!

Läste någonstans att handarbete och broderi är den nya stora trenden! Det är ju otroligt tillfredsställande att skapa någonting med sina händer. Att brodera på ull är tydligen väldigt inne just nu. Jag blev så glad när vår årliga pysselhelg visade sig innehålla bla just broderi på ulltyg!
Så här vackra små broderade tavlor med bla. "fåglar", tillverkar en Vän, och hon var så snäll och tog med material och lärde oss andra hur vi skulle göra. Övning ger väl färdighet...?


Jag som inte någonsin broderat, lyckades få till en liten tavla "hem ljuva hem" och ett stoppat hjärta med "Välkommen" broderat i väldigt enkla, spretiga bokstäver.

Vi lade lager på lager av olika ulltyger. Klippte lite i dom för att få fram de undre lagren. Och sydde fast med langettstygn (heter det så???, med någon slags "silvertråd". Det kan vara svårt att hitta bra ullkläde i fin kvalitet. Vi klippte i enfärgade filtar från Klippans ullspinneri! Det fanns också små fina pärlor som man kunde sy fast.

Hjärtat hamnade på bordet i hallen. Tavlan hänger över spegeln,


Andra favoriter denna snöiga och kalla vinter har varit dessa stickade ullvantar. Broderade i "samma anda" med ulltyg och små pärlor. Dessa har jag INTE gjort! De fanns i min brevlåda en dag, och det är den handarbetande bloggerskan Annika "med utsikt över sjön" som gjort dom vackra vantarna. TUSEN TACK!

Egen vrå

Vårt lilla kontor skulle bli tonåringens egna rum. In till detta lilla rum har vi ganska ståtliga dubbeldörrar, som vi kommit över, på det här sättet. De renoverades och målades med äggoljetempera, så här.
Vi hade satt lumppapp på väggarna och målat i en ljust varmgrå nyans (äggoljetempera 9-611). Golvet är ett obehandlat skurgolv, och foder och golvlist är målade med linoljefärg (NCS: 2502-Y). Tonårssonen tyckte INTE lump-papp är så värst hippt. Han hade sett en tuff randig tapet. Svart-vitt skulle vara temat.

Hmmm... Svart och vit äggoljetempera fanns redan, så jag fräschade upp det vita med en strykning, tejpade "ränder" på det vita med en riktigt bra maskeringstejp. Och målade på det svarta två gånger. Inte så svårt, men man måste vara noga vid själva tejpandet att det blir rakt. Jag började mitt på väggen och utgick från ett "lod" (snöre med tung mutter i). Här är inga väggar raka, så man kan inte börja mäta från väggen! Sedan mätte jag från mittlinjen, man får vara noga med att tänka efter, för varannan rand får man mäta randens yttermått och varannan rand, randens innermått. Rummet är ganska långsmalt, så för att få rummet att verka bredare så blev randen ganska bred (15 cm). Att dra bort all tejp var spännande! Voila, nästan lika snyggt som den dyra tapeten...



Svartvitt var ett krav. Det blev ett svart klädskåp från IKEA (Behövde alltså inte måla!) Orange som kontrastfärg. Ikea har boxarna, filten över loppisfåtöljen, och den roliga kudden. Skrivbordet hittades på höskullen, farmors gamla "realen-skrivbord" från femtiotalet! Femtiotalets möbler är så nätta och lättplacerade! Och snyggt rundade liksom. Det målades i oxidsvart äggoljetempera efter att allt "hö-bôs" (värmländska för damm!) tvättats av. Skrivbordet syns inte så mycket på dessa bilder.


Ifjol besökte jag ju Tate Modern i London. Almanackans framsidesbild (Make Art Not War av Bob and Roberta Smith) passade in perfekt!

Handtag blir dörrstopp

Vi behövde en dörrstopp vid våra dubbeldörrar, så inte dörrhandtaget krossar fönstret bredvid. I många år har en väldigt ful trälist fyllt den funktionen. Men så kom jag på att detta fina smideshandtag kunde funka som dörrstopp!


Årets dörrkransar gjordes av en salig blandning; lingonris, blåbärsris och lummer.

Tänk att vi närmar oss ett nytt år igen... Jag har glömt kameran väldigt lång bort, så jag kan inte visa vad vi äntligen äntligen gjort färdigt. De tre sönerna behöver inte längre sova bakom soffan i en stor hög. De har fått V-A-R-S-I-T-T rum. Några dagar före julafton blev den äldste sonens rum färdigt. Högtidligt!
"Jag är den enda jag känner utan eget rum!"

Säkert sant, men jag tror faktiskt de saknar varandra lite, för de samlas väldigt ofta på samma ställe ändå. Men hur gör folk med tre barn eller fler, de flesta "normalstora" hus har ju oftast tre sovrum!?
Vi "offrade" vårt kontor. Ett kontor som innehöll MÅNGA pärmar och pappershögar som egentligen behövde rensas bort! Härligt att det är gjort, bilder kanske kommer.

TACK ni som skickat Julhälsningar till denna "slumrande blogg".

Nygamla dörrar

Baksidan av vårt hus är en ganska tråkig utbyggnad. När vi första gången byggde ut vårt "lilla" hus i början av 90-talet fanns inga "bekvämligheter" som badrum och toalett inne. Vi valde att bygga ut en enplansutbyggnad längs ena sidan. Där fick, badrum, pannrum och en liten hall plats. När vi sedan förlängde hela huset i två våningar, kändes det naturligt att också förlänga "utbyggnaden". Nu fanns den ju där, och då fick vi möjlighet att få ett större pannrum, och plats för en tvättstuga. En så här lång vägg blir ofta tråkig, men det blev något bättre när fönstret (ett begagnat, kopplat med fasta spröjs fr ca 30-, 40-talet.)kom dit.

När vi gjorde vår stora utbyggnad, beställde vi framsidans dubbeldörr från ett snickeri. På baksidan av huset blev det "budgetvarianten". En billig så kallad förrådsdörr i någon slags mdf-board till pannrummet. Och så behöll vi dörren vi satte in 12 år tidigare. Det var en ganska dyr dörr från en välkänd dörrtillverkare MEN så här ser den ut efter 12 år. På hemsidan står det: "De yttre skikten består av HDF som är målad med en 2-komponentsfärg med hög utomhusbeständighet" Inte så hög tydligen. Det är inte så att jag är helt emot moderna material som mdf, eller hdf (en slags träfiberskiva tillverkad med limtillsatser...)de kan säkert fungera bra OM det inte blir minsta lilla spricka i ytan. Då tränger vatten in och spånet liksom luckras upp. Och det blir omöjligt att underhålla, Ett sk UNDERHÅLLSFRITT material!


Vi beställde lite extra av den träpanel som dubbeldörrarna har, och tänkte själva klä baksidans dörrar med samma panel. Och måla med linoljefärg.

Vi trodde nog detta skulle vara svårare än vad det faktiskt var! Därför tog det VÄLDIGT lång tid innan det blev gjort. Vi spikade på panelen med sk "klippspik". Intrycket blir en gammal gedigen trädörr. Men naturligtvis skvallrar detaljer som gångjärnens form och det moderna låset att det är en ny dörr.

Vi målade med linoljefärg, 100% guldockra. En kulör som överraskar lite. Jag tänker alltid när det är nymålat Oj, vad den är orange-brun! För mycket!!! Sedan blir den bara bättre och bättre. Den liksom "dämpar" sig och blir vackrare och vackrare. Speciellt till den faluljusa slamfärgade fasaden.

Dörrarna smälter i allafall bättre in i vårt hus nu!

Sommarbilder

Lovade ju att visa hur vi gjorde när vi satte träpanel på våra ful-dörrar... Det inlägget kommer, men jag måste visa dessa bilder nu, för snart har frosten tagit allt grönt.


Jag fick ju ett långväga besök till min butik i vintras. Japanska Mayumi besökte oss och köpte rödfärg till sitt "svenskinspirerade" trähus hemma i Japan. I somras kom en så fin gåva till mig från Japan! En "vintage-kimono" som jag tror Mayumis mamma ägt. Jag tyckte kimonons färger matchade mina solrosor och dillkvistar så fint. Mayumis dotter bor i Sverige och har öppnat en web-butik "Hello Kimono", med enbart vintage-kimonos. Kika in där!


Sålådorna har svämmat över av grönsaker och blommor i en salig röra. Har provat att så grönkål för första gången och den kan man skörda länge än!
Den tål frost tror jag. Varje gång jag äter grönkål förvånas jag över vad gott det är...
En favorit- Koka grönkål och en massa vitlöksklyftor i en rejäl skvätt grädde (inget vatten). Mixa till en slät sås. Alldeles underbar till det mesta, kött eller fisk.
Men nu är hösten här på allvar!

Hur gick det sen...

Nu ska jag försöka sparka liv i den här bloggen! Om jag fortfarande har några läsare kvar så kan jag berätta att det blev ganska mycket gjort ändå i sommar... Inte allt, men tillräckligt!

Jag har också tagit ett svårt beslut. Jag har bestämt mig för att stänga vår byggnadsvårdsbutik. Jag har kvar företaget, men kommer inte ha försäljningen kvar. Det är svårt att samtidigt ha ett annat jobb, jag arbetar fortfarande som lärare. Jag är glad att jag provade. Byggnadsvård och färger är fortfarande det roligaste som finns, och jag tycker att intresset bara ökar. Jag hoppas att fler tar vid, för behovet finns helt klart!

Att prova på att vara egen företagare har varit intressant. Jag har lärt mig massor och träffat så många trevliga människor. Men oj vad mycket pappersarbete, också ett litet företag kräver. Byggnadsvård är fortfarande en ganska "smal" nisch, även om intresset ökar. Kanske man måste satsa mycket större än vad vi kunnat göra och satsa mer på marknadsföring.

Jag fortsätter att blogga om byggnadsvård och husrenovering här på bloggen. Jag skall försöka tipsa om smart återanvändning, målningsprojekt och vad som händer på vårt ställe här i den värmländska skogen...

Som ni ser överst blev den svarta möbelgruppen klar. Trots ogräs så har vi använt vår "fula" baksida mer. Jag ska berätta mer i nästa inlägg om hur man förvandlar fula mdf-budget-dörrar till något helt annat...

Vi hade nämligen arbetsläger här en vecka i somras, när en snäll pappa hjälpte oss med en massa "surdegar"
Baksidan fick en ansiktslyftning,panel på dörrarna och renoverat fönster. Väggen på grabbarnas rum är klar! (Men omålad...) Plåtar över vindskivor på plats (man varför finns bara alu-zink och inte galven kvar!?) Nu kan regnet komma!

Sommartider

Oj, vad fort tiden går. Vilka underbara sommardagar vi har! Svensk sommar är verkligen fantastisk. Vi försöker hinna med så mycket bad det bara går, och samtidigt klämma in alla "renoveringsmåsten" som vi borde gjort för länge sedan...

- Läkta färdigt vårt hus
- Rödfärga fasaden med falu Ljus utan linolja
- Renovera fönstret i tvättstugan (som vi satte in för alldeles för många år sedan.)
- Renovera ladugårdsfönstren (behövs verkligen)
- Sätta hängrännor på uthustaket
- Bygga nytt trapp-staket vid vår bakdörr (OBS målat med ALKYD-färg för bara 12 år sedan, helt uppruttet idag...)

Det var utsidan det. Så har vi ju insidan.

- Bygga väggen mellan grabbarnas rum
- Göra om kontoret till den äldste grabben
- Göra färdigt hallen och tvättstugan
- Fräscha upp köket

Ja, ni fattar. Det går ju inte att få ihop på en ynka sommar...

Det här är så typiskt mig:

För att få arbetsutrymme till den NÖDVÄNDIGA fönsterrenoveringen, började jag röja undan på "lon" (logen på svenska).
- Oj här står det två omålade utemöbelgrupper, som jag använt för länge omålade. De måste målas. Så drar jag igång med det LILLA målarprojektet (för att sedan kunna börja med den NÖDVÄNDIGA fönsterrenoveringen!)

Alla som målat EN möbelgrupp vet att det inte är något litet projekt. Många spjälor är det på två stolar, ett bord och en soffa. Linoljefärg i tunna lager.


Äntligen är den första gruppen klar! Den får stå i frukosthörnan som vi gjort av glavaskiffer. Här skiner solen på morgonen. Arvika-nyheter och kaffe- mmmm

MEN fortfarande ingen fönsterrenovering igång. Den andra gruppen blir svart! Jag ville ha svart med en "choklad-ton" i. Blandade 3 delar oxidsvart, 1 del grön umbra och LITE vitt (knappt 1/2 del). Det blir läckert! Denna bild gör inte färgnyansen riktigt rättvisa. Den ser för "blågrå" ut här.

Fortfarande ingen fönsterrenovering igång. Jag hade iallafall monterat upp ett party-tält att måla fönster i. Det blåste bort i nattens åsk-oväder! Hjälp vad det blixtrade och dundrade.

Så då blev det lite blogg-tid istället, eftersom det fortfarande regnar.

Vår katt har verkligen intagit min loppisfyndade emma-fåtölj. Kanske har en annan katt bott i den? Vår Max lämnade inte fåtöljen på ett dygn...



PS: BLOGGTIPS! När man varit borta ett tag och kommer hem, så tar det lite tid att läsa igenom alla bloggar man missat. En av favoriterna är Lundagård. Hon har i det sista inlägget tipsat om en annan favorit Parolan Asema. Det roliga är att jag inte fattar ett ord, eftersom bloggen är på finska, men den är så rolig och inspirerande att följa ändå! Så där lite "bohem-bondskt-chict". Kolla in den!

Bröllopsyra!

Att hela Sverige drabbats av royalistisk bröllopsyra i helgen har väl inte undkommit någon! Även vi i vår lilla by fick en släng av bröllopsyra...


Vi trodde vi skulle få komma på födelsedagskalas på den här fina verandan.

Plötsligt dyker byns präst upp i en ned-cabbad bil. Tjusigt! Precis som i en film. För plötsligt befinner vi oss i en vigselceremoni. Så vackert, så rörande. Några av våra bästa vänner bestämde sig för att göra slag i saken och äntligen gifta sig.


Utsikten över sjön och värmlands blånande höjder är helt oslagbar, från deras hus. Och buketten och brudparet gick i vitt och limegrönt. De nästan smälte samman med all grönska bakom. SNYFT vad vackert.


Visst ÄR det härligt med bröllop. Både kungliga och hemliga...

Österlen!

Det ser nästan ut som Provence, men det är svenska Österlen. Äntligen har jag besökt denna del av Sverige. Skåne är nästan som utomlands. Har jag hört. För när vi var där, för några veckor sedan, var det faktiskt svinkallt (7 grader) och dimma.
Men det var härligt ändå!

Vi är ett gäng som brukar göra en "kulturresa" (Kultur enligt oss...) till olika platser. Vi kollar in hantverk, och äter god mat. Skulle kanske kunna kallas för husmorssemester också...

I våras blev det Österlen. Vi bodde på mysiga Lunkaberg Bed and Breakfast utanför Simrishamn. Här syns den vedeldade bastun och polen(!), som vi faktiskt badade i, trots att isen just gått upp. Bakom ryggen finns orangeriet, inrymt i ladugården. Där satt vi och mös på kvällarna. Gården är en typisk, kringbyggd Skånegård. Och plötsligt förstod man varför skåningarna byggde husen i en fyrkant, det blåser ju jämt!


I Österlen är det nära till allt! Det upptäckte vi värmlänningar, som är vana att resa långt genom skogarna för att komma någonstans. Kivik låg nära. Men hoppa gärna över det Stora Äppelmusteriet, som kändes lite turistanpassat, ta en kringelväg och hitta något mindre, lokalt musteri. Det gjorde vi och hamnade HÄR, på Kivikås musteri och gårdsbutik.


Helt utan tillsatser görs denna must. Helt underbar, smakrik och väldigt beroendeframkallande.
Lyckliga ni, skåningar, som kan köpa denna must närhelst ni får lust!

Vi fann också till Mandelmanns trädgårdar. Åk dit! Man vill bara gå hem, sätta på sig en basker och börja odla! Och deras hjulförsedda, mobila hönshus var snillrika. Där man vill ha gödslat i trädgården, drar man hönshuset.

Åbergs handelsträdgård är också värt ett besök. Mumsigt café och inspirerande miljö.



Ganska långt var det dock till Klippan. Men klart värt resan. Klippan har en yllefabrik, med en butik, där man kan fynda bland andrahandssorteringen. Ville ha mycket, men denna gråa, varma pläd har jag tittat på många gånger. Nu fick jag den till fyndpris. Kanske det blir sommarens bästa köp, för idag är det kallt i Värmland!
Får väl kura med denna i soffan och kika på prinsess-bröllop.