Vintertid

En ledig morgon. Tid för skogsturen, äntligen! Stigen går upp mot berget och ett utkikstorn. Utsikten är  är lika slående i alla väder. Den här morgonen var solen på väg upp. Det är kallt, krispigt och isen håller på att lägga sig på sjön.

Hösten har varit vacker-vacker, men hektiskt. Nytt jobb och studier har bidragit till att tempot höjts... Och då blir de här stunderna i skogen desto viktigare! Frost gör allt så vackert. På väg hem går jag förbi våra håriga kor. Frostnupna! 

Plötsligt ser allt så adventsfint ut. Granris på rundeln, som nyss såg så höststökig ut. Trefoten a'la Ernst som blivit tradition. 

Med lykta i! 

Och kransarna blev färdiga i tid till advent. Stommar i halm, kläs med lingonris, blåbärsris och lite busig lummer.

Julen kommer förstås, alltid. Vare sig vi är beredda eller inte. Men stress är ganska svårt att känna efter en tur i naturen! 

Än finns liv...

... på den här bloggen. Redan 2008 funderade jag på hur man skulle få tid till sin blogg, och om "glest-mellan-inläggen-ångesten". I det HÄR inlägget. Jag har alltså bloggat sedan 2008. Numer blir det mest att jag använder min egen blogg för att läsa mina favoritbloggar ur min egen blogglista. Fast jag borde nog uppdatera min blogglista. Många bloggar har funnits med från början. Och har liksom min stannat av. Ska nog rensa bort de "döda" bloggarna, men tänk då om någon (liksom jag) bara "vilar" sig lite!!! Säkert har Mitt Egnahem blivit bortplockad för att den uppdateras för sällan. Och det kan jag förstå.

Fortfarande finns dock lusten till att skriva, och blogga. MEN sedan digitalkameran dog blir det mest foton m iPaden eller iPhonen och det BLIR inte så bra fotokvalitet!

Fortfarande kommer tankarna om, att det HÄR skulle jag kunna skriva ett blogginlägg om... Eller det här... 

Så här kommer några bilder som skulle ha kunnat bli blogginlägg:)

Jag skulle kunnat blogga om alla mina fantastiska amaryllisar som, pang, börjar blomma på efterjulen. Denna, i en fantastisk kruka av Kerstins man, Anders Fredholm. På en Ikeapall som jag faktiskt testat stänkmålning på. Med tempera. SÅ kul! 

Eller att julstämning skapas så bra med favoritpyntet. Gärna gammaldags. Som mormors trasiga pappersängel. Och lovika- krukan och ljuslyktan, som jag stickade för några år sedan.

Eller att än är väl inte julen slut? Här håller den iallafall på ända fram till tjugondeknut- dagen. (Man gör som man vill!) Hos oss kanske det beror lite på lathet, men också väldigt mycket på att det har varit ett så ljuvligt härligt jullov... Vill suga liiite till på julkaramellen. 

Tänder fortfarande ljus överallt. I kronan som fått den traditionsenliga lummern (förlåt Moder Natur, har nu hört att det tar hundra år för lummern att växa till sig...) 

Väggfasta bokhyllan i bakgrunden, HÄR kan ni läsa om hur och när den byggdes. (Arbetsnamnet var BokHylleHelvetet...) Den bruna väggbonaden till vänster tröttnar jag inte på. Klässbols fantastiska "Himmel och Helvete". 

Ja, det hade nog kunnat bli flera blogginlägg!

Att vi fick snö, och blev av med den, och att den kom tillbaka. Att Mannen gjorde en "trefot" a'la Ernst (av granar och med lykta i mitten) Åhhh vilken mysig julstämning det blev! Men jag avslöjade inte vems idén var. Mannen har ett lite komplicerat förhållningssätt till Ernst... 

Jag hade också kunnat önska GOTT NYTT BLOGGÅR till alla eventuella övervintrande läsare här! 

Det hade jag...

PS. Jag hade också kunnat tipsa om en helt underbar blogg som jag precis upptäckt: Kammebornia.se Åhhhh, vilket härligt hus, inte alls så där sönderrenoverat (som jag ibland kan tycka är normen). Och Och bloggerskan verkar även hon suga ut det sista ur julen! Läs den om ni inte redan upptäckt den. Ord och bilder- allt är så vackert! 

Julen 2012- Hälsingland VS Värmland

I somras var jag på ett underbart ställe i Hälsingland; Gränsfors. Där finns både yx-tillverkning och blomkrukstillverkning. De större storlekarna drejas medan de mindre "pressas" i formar. All lera hämtas från bygden- snacka om närproducerat!

Krukfabriken var ett helt underbart ställe. Dock stängd när vi kom dit, men efter ett telefonsamtal, kom en av krukmakarna och visade oss runt. Dessa gröna krukor fick jag med mig därifrån. Efter sommarens pelargoner får de nu hysa julens hyacinter.

Bredvid de gröna Gränsforskrukorna står en annan krukfavorit- en handdrejad lerkruka från Värmland. Av keramikern Anders Fredholm. Värmland och speciellt Arvika-trakten har en stark krukmakar-hantverkstradition. Så mycket vackert hantverk finns i vår trakt, liksom i Hälsingland!

Anders Fredholm har också en fru som är textil-konstnär; Kerstin Löfgren. Hon stickar i lite "retro-stil". Här är hennes hemsida, och hon bloggar också.

Förra året köpte jag nya jätte-stjärnor på Granit. De fick svart tvinnad textilsladd. Så praktiskt, jag lät sladden hänga kvar resten av året utan stjärna, men med en snygg glödlampa. Sedan var det bara att knyta dit pappstjärnan igen till Julen 2012. Som snart är slut! Får väl passa på att önska Er läsare ett Gott nytt År...

Spisvärme

Tidigt i ottan, när det ännu var mörkt gick Lilleman och jag ut och hämtade ved. Oj, vad vi har burit ved detta jullov! (Nu kan jag höra någon (Mannen) skratta rått i bakgrunden, för det här var nog första gången det här lovet som jag bar in en vedpinne...)



Vi eldar i vår Husqvarna no 26, så det glöder. Det är den enda eldstaden i huset vi har (förutom vår vedeldade panna), och jag skulle gärna ha fler! Spraket, värmen och känslan är obeskrivlig. Någon urtidsgen i oss måste vara inställd på TRYGGHET när vi hör eldsprak. Och ni hörde väl Ernsts tips i julprogrammet på TV. Blanda i barrträdsved för att få spraket!

Gamla hus mår bra av att man eldar i eldstäderna. Murstocken blir varm och hela vårt hus blir behagligt varmt av värmen som kommer från den varma murstocken. Jag har också fått lära mig att det är bra för husgrunden att murstocken värms upp med jämna mellanrum. Slutar man elda i eldstäderna i ett gammalt hus kan man få problem med fukt...

När vi inte eldar bygger jag pussel. Hade ett vagt minne av vad trevligt det var när jag var barn och vi samlades runt ett jättepussel. Mys liksom.

Så jag köpte ett till familjen i julklapp! 2000 bitar (såg framför mig att mellan jul och nyår borde vara en lagom tid för 2000 bitar...) NOT!

Men oj vad pusselmanin tagit mig, jag letar och letar och till slut...finner jag biten! Det är så kul, MEN jag sitter helt ensam. INGEN i familjen nappade på idéen. Till Sarah McLachlans underbara röst så är det en lisa att bygga pussel kan jag säga. Har ni inte upptäckt henne så gör det! Sug ut det sista av julen till hennes "Wintersong"...