torsdag 8 januari 2015

Än finns liv...

... på den här bloggen. Redan 2008 funderade jag på hur man skulle få tid till sin blogg, och om "glest-mellan-inläggen-ångesten". I det HÄR inlägget. Jag har alltså bloggat sedan 2008. Numer blir det mest att jag använder min egen blogg för att läsa mina favoritbloggar ur min egen blogglista. Fast jag borde nog uppdatera min blogglista. Många bloggar har funnits med från början. Och har liksom min stannat av. Ska nog rensa bort de "döda" bloggarna, men tänk då om någon (liksom jag) bara "vilar" sig lite!!! Säkert har Mitt Egnahem blivit bortplockad för att den uppdateras för sällan. Och det kan jag förstå.

Fortfarande finns dock lusten till att skriva, och blogga. MEN sedan digitalkameran dog blir det mest foton m iPaden eller iPhonen och det BLIR inte så bra fotokvalitet!

Fortfarande kommer tankarna om, att det HÄR skulle jag kunna skriva ett blogginlägg om... Eller det här... 

Så här kommer några bilder som skulle ha kunnat bli blogginlägg:)
Jag skulle kunnat blogga om alla mina fantastiska amaryllisar som, pang, börjar blomma på efterjulen. Denna, i en fantastisk kruka av Kerstins man, Anders Fredholm. På en Ikeapall som jag faktiskt testat stänkmålning på. Med tempera. SÅ kul! 
Eller att julstämning skapas så bra med favoritpyntet. Gärna gammaldags. Som mormors trasiga pappersängel. Och lovika- krukan och ljuslyktan, som jag stickade för några år sedan.

Eller att än är väl inte julen slut? Här håller den iallafall på ända fram till tjugondeknut- dagen. (Man gör som man vill!) Hos oss kanske det beror lite på lathet, men också väldigt mycket på att det har varit ett så ljuvligt härligt jullov... Vill suga liiite till på julkaramellen. 
Tänder fortfarande ljus överallt. I kronan som fått den traditionsenliga lummern (förlåt Moder Natur, har nu hört att det tar hundra år för lummern att växa till sig...) 

Väggfasta bokhyllan i bakgrunden, HÄR kan ni läsa om hur och när den byggdes. (Arbetsnamnet var BokHylleHelvetet...) Den bruna väggbonaden till vänster tröttnar jag inte på. Klässbols fantastiska "Himmel och Helvete". 

Ja, det hade nog kunnat bli flera blogginlägg!
Att vi fick snö, och blev av med den, och att den kom tillbaka. Att Mannen gjorde en "trefot" a'la Ernst (av granar och med lykta i mitten) Åhhh vilken mysig julstämning det blev! Men jag avslöjade inte vems idén var. Mannen har ett lite komplicerat förhållningssätt till Ernst... 

Jag hade också kunnat önska GOTT NYTT BLOGGÅR till alla eventuella övervintrande läsare här! 
Det hade jag...

PS. Jag hade också kunnat tipsa om en helt underbar blogg som jag precis upptäckt: Kammebornia.se Åhhhh, vilket härligt hus, inte alls så där sönderrenoverat (som jag ibland kan tycka är normen). Och Och bloggerskan verkar även hon suga ut det sista ur julen! Läs den om ni inte redan upptäckt den. Ord och bilder- allt är så vackert! 




5 kommentarer:

Anonym sa...

Fnissar åt det där med Ernst och din man! Han som är så härlig, Ernst alltså, enligt de flesta kvinnor :)

Anonym sa...

Trevligt att du inte gett upp. Bilderna ger en julstämning utomhus med snö som kommer först idag här hos mig.

God fortsättning på bloggåret, ja året 2015, hur det än blir med bloggandet!

Unknown sa...

Det er godt å finne en blogger som ikke stresser med å oppdatere jevnlig. Man kan skrive når man har tid og lyst. En blogg er et dokument, minner, for en selv og kanskje andre. Nyhetsverdi trenger ikke å være en del av det. Selv har jeg opprettet en blogg nå når jeg kjøpte torp i Sverige. Uten alle timene med besøk innom andre "torp-blogger", så hadde jeg kanskje aldri gått til det skrittet å faktisk realisere drømmen.

Granne med Selma sa...

Jag är inte heller superaktiv på bloggen. Tiden räcker inte till! Tänker ofta: NU ska jag ta mig i kragen. Men sen händer det nåt som gör att veckan sprang förbi åter igen.
Kul att du ändå håller i. Du finns på min lista så jag kikar in ibland. Och där får du vara kvar eftersom du bara vilar lite (eller länge)
kram

VisaLiza sa...

Tiden finns när det finns lust för skrivandet tror jag. Finns inte lusten då är det alldeles omöjligt att hitta tid till inlägg som inte vill skriva sig. Trevligt att du fortsatt finns kvar även om det dröjer en stund mellan inläggen. Kramar Liza