Visar inlägg med etikett Ladugård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ladugård. Visa alla inlägg

måndag 26 december 2011

Ladugården...

är klar! Bästa julklappen var att kunna njuta av att ett ganska stort arbete faktiskt är FÄRDIGT. Redan den 30:e november tog jag dessa "slutbesiktningsbilder". Sedan dess har det hunnit både komma snö, och försvinna igen.


Så här ligger ladugården i förhållande till boningshuset. Man ser ladugården skymta "bakom" bilen. Det gamla pannplåtstaket ÄR rostigt, men jag tycker det rostiga är riktigt snyggt mot allt det nymålade- det får inte se FÖR perfekt ut... Men så småningom ska vi måla plåttaket med linoljefärg. Tills dess får det vara som det är. Södersidans tak är rostigare än baksidans, som är norrsida.

Dörrar hängde lite på trekvart och trappor höll på att ruttna. Nu är trapporna lagade och strukna med roslagsmahogny (en tjärblandning). Dörrarna är strukna med falu svart.

Utelampor kan vara svårt att få till på ett snyggt sätt, i en äldre gårdsmiljö. Förr hade man säkert inte så mycket utebelysning, men man vill kunna hitta till vedbon även i mörker! Vi har satt upp flera sådana här enkla porslinssocklar med tillhörande glaskupa. Det är så mysigt att se ut på gårdsplanen nu, när det lyser över vedbodsdörren och ladugårdsdörren.

Vi har schaktat bort jordmassor från baksidan och sänkt marknivån så den sluttar ut från byggnaden. Vi har avverkat granar och tagit ned buskage som växte nära inpå fasaden. Vi rev också det ruttna dasset, men byggde upp ett nytt på samma ställe och använde oss då av den gamla dassdörren, golvet och ”dasshålet”. Vi ”moderniserade” det hela något genom att sätta in en utbytbar tunna, istället för att ha en öppning mot gödselstaden.
Vi har gjutit en ny balk runt gödselstaden, men sparat den del som var hel. ”Golvet” i gödselstaden var också gjutet (alltså ganska påkostat redan från början), vi lagade i det som var trasigt. Taket över gödselstaden är återuppbyggt och belagt med gammal pannplåt. Det är det som är utbyggnaden på baksidan. Här syns det att pannplåten inte alls är så rostig.

Vi bockade till en pannplåt och ”drog” den upp mot träfasaden. Det såg ut som om det en gång varit väggar runt gödselstaden, så vi bestämde oss för att bygga väggar runt, för att kunna använda utrymmet som förråd. Just nu är det så vi använder utrymmet, men det kommer i framtiden att kunna användas som gödselstad, om vi behöver det.

Den gamla dassdörren tillbaka, med ny färg (falusvart) och överliggare i 15% grön umbra.

På ladugårdsdelen knackade vi ned all puts som var bom. (Se förra inlägget) Putsen visade sig efter analys vara en kc-blandning, alltså inte enbart kalkbruk, utan innehöll även cement. Putsen lagades av en murare, och sedan målade vi själva med en sk kc-färg(Innehållande både kalk och cement). Det var helt nytt för mig, och ganska svårt. Jag fick ett recept på kc-färg av muraren Mats; 2 delar kalkstensmjöl, 1 del kalk, 1 del vitcement blandas med 3-4 delar vatten till en ”skummjölksliknande” konsistens. Färgen stryks på med en styv borste, och kulören visar sig inte förrän efter ca två dagar när färgen riktigt torkat. Vi ville inte ha en helt kritvit puts, utan blandade i ca 2% grön umbra för att få en ”mjuk” vit kulör. Efter första strykningen fick jag panik! Kulören blev INTE så vit som jag tänkt mig. Men sedan blev den vitare och vitare ju längre tid den torkade.

Fönstren har renoverats; kittats med linoljekitt och målats med linoljefärg. Kulören blev vitt, brutet med 30 % grön umbra. Vi sparade de glas som efter urtagning var hela, och kompletterade med fönsterglas från 30-talet. Fönstren är fastspikade med hästskosöm.

Ladugården används nu som hönshus. Så småningom ska innanfönstren också renoveras och ”hönslucka” monteras i en glasruta.

Vattenavrinning bort från hus, är bland det viktigaste för att rädda ett hus. Bland annat pga en läckande hängränna, hade vår putsade ladugård fått sina sprickor. Här har vi monterat hängrännan med ett långt utstick, det behövs inte alltid stuprör, speciellt inte på enklare ladugårdsbyggnader. Det passar kanske bäst med galvade rännor på ett gammalt hus, men jag tycker vårt "lappverk" av det vi hade (överblivna rännor i tre olika färger...)blev bra så här, struket med faluljus (samma som fasaden) OJ vilket långt inlägg. Men så var det en lång renoveringshöst också. Nu äts det julgodis och julmat tills man blir andfådd- och då liggs det i soffan vill jag lova. Gott Slut Alla! Välkomna tillbaka 2012...

söndag 30 oktober 2011

Aj,

det gör ONT. I min arm. Jag rödfärgar nämligen vårt uthus. Varje stund som blir över står jag just nu på en stege. Är tacksam för varje dag det är mildgrader. Rödfärg går bra att måla så länge dygnstemperaturen är över 5 plusgrader. Tur att inte vintern kommit än till vår del av Värmland.
Vi håller på med ett ganska stort arbete. Vi rustar upp vår lada/uthus eller "överloppsbyggnad", som det heter på fint länsstyrelse-språk. Man kan nämligen söka bidrag för att renovera "överloppsbyggnader". Det har vi gjort, och även om vårt uthus INTE har en timmerstomme från 1800-talet, så ansåg vår Länsstyrelse, att vår 30-tals-egnahems-lada var "bevarandevärt"... Under 30-talet byggdes många sk. "Egnahem" eller "Per-Albin-ställen". Se gärna bloggens första inlägg från 2008. Man styckade av en mindre del mark (ofta ca 5 hektar) från någon större egendom (I vårt fall från kyrkans mark), byggde ett boningshus, en ladugård för några kor, en vedbod, och så fanns det lite mark för bete. Ofta renoveras boningshusen, medan ladugårdarna kanske förfaller. Men alla hus i en gårdsmiljö är viktiga för att bevara hur det en gång såg ut. Vi har lagt ned mycket energi på boningshuset, och ladugården blev lite eftersatt... Men så hörde vi talas om att man kan söka bidrag från länsstyrelsen för just "överloppsbyggnader". Hör med din Länsstyrelse om det låter intressant! Bidraget är en engångssumma, och den täcker verkligen inte allt material, och arbete. Vi gör mycket arbete själva och har tagit ned lite granar på vår mark som vi sågat till virke.
Länsstyrelsen kommer och gör en "besiktning". Då får man en "Handlingsplan" gjord just för ditt projekt. En skadeanalys, samt en prioriteringsordning, dels en kortsiktig, som ska åtgärdas inom 1 år, samt en mer långsiktig som bör åtgärdas inom 5 år. Det var jätteintressant att läsa om just vårt uthus, och hur vi skulle rädda det på bästa sätt!:) Vi har knackat ned all puts som satt lös på ladugårdsdelen. Tyvärr var inte bruket rent kalk-bruk, utan en cement-kalk-blandning, sk kc-bruk. Cementen gör att putsen blir lite för stark, och då blir det sådana här sprickor när huset "rör" på sig. Det skulle förstås "lagas med lika", så det blev ett kc-bruk. Här tog vi hjälp av en mycket skicklig murare.
All puts nedknackad.
Lagningar utförda. Jag har också skrapat färg från fönstren. Fram kom de underliggande färglagren. Det visar sig att fönsterbågen varit ganska mörkt blå, och själva fönsteromfattningen ljust grön. Nästan exakt den nyans som vi använt på fönstren i boningshuset!:)
Jag tänker att i den här ladugården bodde nog glada kor. De hade nog den färggladaste ladugården i byn! Fortsättning följer.