...går fort. För exakt två år sedan började jag denna blogg. Det är ganska länge för en som inte gillar att blogga. Att blogga är lite utlämnande och läskigt. Och väldigt kul och spännande. Jag läste länge inredningsbloggar innan jag vågade själv. Men ni som inte har egna bloggar fattar väl att man inte visar allt. Allt är inte så präktigt, kreativt och rosenrött som man kan tro. Det finns många baksidor med renoveringar och inredningstips! Och man orkar inte alltid, som det kanske kan verka som...
Bloggandet är i allafall så kul att jag vill fortsätta. Det är så roligt att skriva om det man tycker om och är intresserad av. Någon erfaren bloggare skrev också en gång att man äger sin egen blogg. Man behöver aldrig ursäkta sig. Att bilderna inte är perfekta, att man inte har några utlottningar eller tävlingar. Eller inte uppdaterar så ofta. Tid, ork och lust varierar så. Precis som Livet. Men om någon läser och ger respons, så blir man så glad.
Den här vägen avslutar min skogs-morgonpromenad. Pricken på vägen är min gamla tax som fortfarande hänger med mig i skogen. Till vänster går våra håriga kor och till höger skymtar huset. Minns inte när vi senast hade en sådan fantastiskt vacker VINTER!
4 kommentarer:
Gomôran!
Visst är det så att man äger sin blogg.... hur ofta man ska sriva... vad man ska skriva o hur man gör det..... ingen kan ju bestämma det åt en.... har ju valt att lägga in dialekt i mina inlägg o ingen har protesterat hittills...:) en del kanske har svårt att förstå men det är ju lite kul dä mä.... ja iår får vi minsann inte klaga på julvädret... precis som det ska va.... snö, kallt o soligt...:) hoppas det kommer fler såna jular... sonen talade om att han hört på radion att våra vintrar ska bli kallare igen... ozonhålet har börjat läka ihop o då får vi kallare... hurra sa ja..... vi får hålla tummarna... Kram Annika
Så sanna ord, man bestämmer själv och för varje läsare är det frivilligt om man vill läsa eller inte...
Var och en uppdaterar så ofta den vill och skriver vad den vill. Men det finns alltid folk därute som ifrågasätter vad man gör, och varför, men det gäller att inte ta åt sig. Hålla sin stil och tro på sig själv.
Ha ett gott Nytt år!
Jag är glad för att du kommer att fortsätta blogga
Kamomilla
Så rätt du har. Hade ju själv en blogg för ngr år sedan som jag lade ned då jag hade alldeles förstora krav på mig själv. När jag sedan startade om igen så bestämde jag mig för att jag skulle göra det för min skull med mina egna villkor o ingen annans ,med många el få inlägg o svara på många el få kommentarer. Skönt att du säger det igen för man behöver verkligen påminnas ibland.
Kram på dig. Betty
Känner igen mig så i den text,även om jag själv bara vågat ta steget för tre månader sen,att börja blogga alltså,i samand med mina barns pappas separation vågade jag göra mig ett eget forum. Och jag vågar vara så ärlig som jag önskar att jag alltid fick vara. Om att inget är perfekt,men att i varje dag och i vardag finns skönhet bara man öppnar ögonen,och de ger mig energi att orka leva ut
Skicka en kommentar