Ganska otroligt att det nu gått sex år sedan jag började blogga. Satte mig ner och började läsa igenom alla inlägg från 2008. Oj, vad mycket som hänt! Jag kan tycka att min Blogg verkligen tappat styrfart sedan dess. Inläggen var frekventa, ganska "rappt" skrivna, och kommentarerna var många! Tidens gång visar sig väl även i denna "konstgjorda" cyber-värld. Ett hem och dess projekt, blir förstås uttjatat. Vad finns kvar att berätta om? Att visa? Många har gått över till den "snabbare" Instagram-världen. Ett foto- en kortfattad kommentar- och ett snabbt gensvar. Även jag finns på Instagram, men då mer som privatperson. Bloggen är mer "avpersonifierad", för att den ska kännas angelägen för fler än de närmaste. Men ens egna inställning till bloggar förändras också. I början blev jag irriterad om någon visade personliga bilder på sig själv och sina barn. Det kändes för privat. Inte allmängiltigt. Men nu kan jag tycka det är lite kul att folk bjuder på sig själva, och visar vilka de är, också med ett porträtt. Bloggandet är en balansgång. Mellan att vara personlig, men inte alltför privat.
Här förbereds det för nyårsfest. Dukar med arvegodstallrikar, billiga glas och dyrare glas på finfina klässbolsduken. Vita rosor och gråa servetter ihoprullade med ett tjärat snöre. Hummer och champagne minsann!